På det tidigare klimatmötet i Köpenhamn (COP 15) år 2009 fanns stora förhoppningar på en stark global överenskommelse om klimatet. Tanken var att komma överens om minskade utsläpp och En ram för minskade utsläpp var utlovad och Obama skulle som relativt nyvald president ge ny energi till en överenskommelse. Men mötet blev ett misslyckande.
Utfallet från Köpenhamnsmötet blev en text som kallas Copenhagen Accord. Den antogs aldrig och fick inte unisont stöd på konferensen, vilket annars är det önskvärda och vanliga. Överenskommelsen är inte legalt bindande. När det gäller klimatförändringen omnämns endast ett vagt formulerat mål om att hejda uppvärmningen vid 2 grader.
Däremot innehåller texten ett politiskt förpliktande löfte om ekonomiskt stöd till klimatarbetet i utvecklingsländer, först i form av 30 miljarder USD inom tre år, en siffra som ska ökas till 100 miljarder USD vid år 2020.
Det är denna finansiering som spelar en central roll på klimatmötet i Glasgow. Om löftet infrias kan det bli ett viktigt smörjmedel i förhandlingarna under kommande veckor. Om det inte infrias riskerar det motsatta ske.