Author: daniel

Daniel Lindvall has a PhD in Sociology and has been doing research on issues related to democracy and climate policies. He is the author of several books, such as Upphettning – Demokratin klimatkrisens tid.

He has for several years worked for the Swedish government and has been principle inquiry secretary in i several government inquires, such as the Democracy Commission. He has also worked for the European Union and other international organisations. Beside research on issues on climate and democracy, Daniel has done research on peace reconciliation with a focus on Bosnia and Herzegovina. He is also working as a consultant for the company 2050 Consulting.

Kan stödet för vindkraft öka genom ekonomisk kompensation eller demokratisk delaktighet?

Vindkraft är ett av de energislag som snabbast och mest kostnadseffektiv kan byggas ut i Sverige. Utbyggnaden av vindkraften förhindras dock av att kommuner ofta säger nej till vindkraft och att närboende motsätter sig enskilda projekt. Motståndet grundar sig bland annat i att det saknas incitament för kommunerna att tillstyrka vindkraft, samtidigt som personer som bor nära vindkraftsparker inte har rätt till någon ersättning.  

I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Energy Research and Social Science undersökte Daniel Lindvall vid Uppsala Universitet tillsammans med Patrik Sörqvist och Stephan Barthel vid Högskolan i Gävle om olika typer av ekonomisk ersättning eller demokratisk delaktighet kan öka acceptansen för vindkraft. Studien bygger på en enkätundersökning med mer än 5000 respondenter, och bekräftar att svenskar överlag är positiva till vindkraft. Nästan 75 procent av de svarande stödjer utvecklingen av landbaserad vindkraft. Däremot vill en av fyra svenskar inte se att vindkraftverk byggs nära sina hem.

Vi såg också att stödet för vindkraft kan stärkas ytterligare om vindskraftoperatörna betalar ekonomisk ersättning eller försäkrar att berörda får vara med att påverka beslut innan vindkraftsparker byggs. Det mest effektiva styrmedlet för att stärka allmänhetens acceptans är att kräva att vindkraftsoperatörer betalar fastighetsskatt till den kommun där vindkraft byggs. De som generellt är negativa till vindkraft föredrar däremot att få personlig ekonomisk ersättning.

Wind power stations on a field in the sunset
Photo by Karsten Würth on Unsplash

Även om vi kunde se att ersättning kan hjälpa till att mildra vindkraftsmotståndet, drivs negativa attityder mot vindkraft främst av ideologiska uppfattningar, låg miljömedvetenhet och brist på politiskt förtroende. Oavsett vilken typ av ersättning som erbjuds, lär individer som är starkt ideologiska övertygade, i synnerhet de som har en mer auktoritär och nationalistisk världsuppfattning (s.k. TAN-attityder), att fortsatt vara negativa till vindkraft.

Resultaten visar att de förslag som presenterades av den statliga s.k. Incitamentsutredningen kan öka stödet för vindkraft, i synnerhet förslag om att vindkraftsoperatörer ska betala fastighetsskatt till berörda kommuner och att ett system med ersättning till närboende införs. Artikeln visar dock att det inte finns någon universallösning mot negativa attityder till vindkraft.

Forskningen genomfördes inom forskningsprojektet Fairtrans som finansieras av Formas och Mistra.

Läs hela artikeln:

Lindvall D, Sörqvist P, Barthel S: Overcoming the headwinds: Can policy design shape public acceptance of wind power in Sweden? Energy Research & Social Science, Volume 116, 2024

Klimataktionerna kan motverka sitt eget syfte

Daniel Lindvall kommenterar pågående klimataktioner för SVT


English summary:

Direct action, such as those taken by climate activists at Swedish airports over the past few days, may have unintended consequences, not least regarding public sentiment. Daniel Lindvall, researcher at CCL, is interested in democracy and leadership and suggests that such strong direct action may alienate those who were otherwise sympathetic to the cause. In this case the action impacts all, even sympathisers. Daniel Lindvall points to Greta Thunberg as using a more successful method of direct action and who has mobilsed millions around the globe in her school strike for climate action.


Läs mer om COP26

Är Glasgow verkligen den bästa sista chansen för klimatet?

Daniel Lindvall skriver om betydelsen av globala avtal för klimatpolitiken i Expressen Kultur

Daniel Lindvall argues that the climate crisis is a global tragedy, but to deal with it we do not have to wait for a global consensus. If China, the United States and various oil and gas nations are not ready for action, other states, regions and cities should form a coalition of the willing and take the lead. They could introduce a common EU emissions trading scheme, while phasing out fossil fuels, banning new oil and gas exploration and setting a deadline for coal use. The best last chance for the climate is simply that each of us begins to act.


Democracies that fail to act on climate change face ‘existential’ threat

Daniel Lindvall is interviewed by Thomson Reuters News foundation. Read the full article here.

The interview is about a new paper Daniel has written with IDEA about “Democracy and the Challenges of Climate Change“.

Daniel Lindvall presented his paper at the IDEA webinar earlier this week, where the findings indicate that democratic countries’ failures to act on climate change can lead towards an existential threat to their democratic institutions. New ways to engage the public with democratic participation in climate change policy development is key to counter these risks. As Daniel Lindvall claims, scientists and scientific expertise do not hold all the answers and experiences and perspectives from the public can be used in the democratic process. You can watch the IDEA webinar here: https://www.idea.int/news-media/events/democracy-and-challenges-climate-change

Klimatkrisen, omställningen och ”lömska” problem

Daniel Lindvall skriver om klimatkrisen, omställningen och lömskla problem för Mänsklig säkerhet. FN:s klimatpanel har sedan 1990 rapporterat om allvarliga konsekvenser som kan följa av global uppvärmning och framhållit vikten av minskade utsläpp. Att det idag görs för lite beror både på aktivt motstånd och att problemen är mångfacetterade och komplexa, rent av ”lömska”. Men komplexiteten får inte hindra nödvändig handling, vilket bäst säkras i öppna demokratiska system där felsteg fortlöpande kan korrigeras.

Artikel om framtida generationers rättigheter

Daniel Lindvall, forskare i Klimatledarskap, har skrivit artikeln Demokratin inför klimatkrisen. Kan framtida generationers fri- och rättigheter säkras?, för kommitten Demokratin 100 års framåtblickande antologi om Sveriges demokrati och dess olika aspekter. Läs artikeln här

Artikeln beskriver hur demokratins fortlevnad är nära förbunden med dess förmåga att snabbt få ner utsläppen av växthusgaser och att han[1]tera olika klimatkonsekvenser. Att värna demokratin är också att värna om klimatet och framtiden. Vi har redan fått känna på jordens reaktioner på människans utsläpp av växthusgaser – värmeböljor, skogsbränder och översvämningar. Detta i kombination med stigande havsnivåer och förlusten av biolo[1]gisk mångfald kommer att påverka hela vårt samhällssystem och vår existens. Det handlar bland annat om en generations[1]överskridande orättvisa, men också om hur demokratin kan användas för ett långsiktigt beslutsfattande.