Det vore bra om de partiledare som inför höstens val söker väljarnas stöd växlar retorik. Den ogrundade pessimismen försvårar politiska beslut och motverkar ansvarstagande bland de allt fler människor och företag som tar klimatfrågan på allt större allvar, skriver Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.
Author: mikaelk
- Från och med den 28:e juli framåt resten av året lever vi svenskar på en ekologisk kredit motsvarande över fyra jordklot. ‘Overshoot day’ har infallit allt tidigare sedan begreppet etablerades på 70-talet.
- Miljödocenten Mikael Karlsson menar att klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser motsvarar ett ekonomiskt världskrig.
- Miljöpolitiska åtgärder skulle medföra positiva effekter på folkhälsan, arbetstillfällen och natur.
New article
Studies from the United States (U.S.) show that opposition to climate policy is strong among some Christian groups, especially White evangelical Protestants. Much of this opposition is channelled through organisations such as the Cornwall Alliance, which argue against climate measures on religious, economic and what they claim to be science-based grounds. In the present study, we investigated to what extent these convictions were present among Swedish evangelical denominations. Representatives from the Evangelical Free Church, the Pentecostal Alliance, the Swedish Alliance Mission, and the Seventh-day Adventist Church were interviewed to identify the denominations’ views on the scientific underpinnings of climate change and the moral implications of climate policy. Our data show that the denominations’ views differ markedly from those expressed by climate-oppositional evangelical groups in the U.S. The denominations held homogenous views on the legitimacy of climate science, expressed a clear biblical mandate for climate policy based on the notion of human stewardship, and believed that climate change was inextricably linked to poverty and, thus, had to be addressed. Our results point to the need for further studies on the factors behind acceptance and denial of climate science within and between faith-based and other communities in different countries.
Faithful Stewards of God’s Creation? Swedish Evangelical Denominations and Climate Change
Naturskyddsföreningen har lagt förslag om fossilförbud år 2030. Hanna Berheim Brudin och Kristina Östman på Naturskyddsföreningen förklarar vad det skulle innebära. Men frågan är vad partierna tycker i frågan – och hur ser deras klimatpolitik egentligen ut? Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap kommenterar i samband med Klimatriksdagen.
Use of biomass for energy purposes, such as fuel production, is widely and intensively debated in the European Union by forestry and agriculture representatives, researchers, decision-makers, NGOs and many others. Many claims are asserted with determination, but what is true and what is false?
This question was addressed in an open webinar on 10 December 2021, which is now accesible online.
Alla behöver vara med på tåget för att klimatmålen ska kunna nås i tid. Men fortfarande debatterar världens länder om hur ansvaret för klimatlösningarna bör fördelas. Forskare delaktiga i nätverket Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI), menar dock att det finns en nyckel till framgång: klimatledarskap, skriver Uppsala universitet i en nyhetsartikel.
Efter drama i slutskedet är nu de viktigaste besluten på klimatmötet i Glasgow fattade. Besluten innebär flera viktiga steg framåt i den internationella klimatpolitiken. Men de räcker inte för att nå klimatmålen.
När det gäller utsläppsminskning så finns klara skrivningar om vikten av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, vilket i praktiken innebär en skärpt tolkning av målen i Parisavtalet. Länderna ska framöver skärpa sina nationella planer oftare och koordinerat. En ny kvantifiering om behovet av att minska utsläppen av koldioxid med 45 procent mellan 2010 och 2030 är inskriven. Kolanvändning och subventioner till fossila bränslen ska minskas, ett konstaterande som tidigare saknats i klimatavtalen. Mötet enades också i frågan om hur utsläppshandel i linje med Parisavtalet ska genomföras.
Utöver själva överenskommelsen har grupper av länder enats om åtgärder som rör bland annat metanutsläpp, avskogning och kolkraft. Flera länder har också flyttat fram sina positioner, mest betydelsefullt är Indiens utfästelser. Överlag så fanns ofta en god vilja till förhandlingar och samverkan.
Dessa beslut och löften gör i bästa fall att den globala uppvärmningen på sikt stannar vid 1,8-1,9, enligt preliminära beräkningar. Det är en stor förbättring jämfört med hur det såg ut före mötet och särskilt jämfört med läget då Parisavtalet antogs.
Men framstegen räcker inte alls för att klara 1,5-gradersmålet. Utsläppen måste minska långt mer och avsevärt snabbare än vad som pekats ut. FN-besluten i Glasgow är också helt beroende av nationellt genomförande, men det är förstås alltid givet vid internationella överenskommelser. Alla länder måste nu göra långt mer.
Genomförandet i nationer och landgrupperingar behöver dessutom ske med högre ambitioner än vad som uttrycks i överenskommelsen. Exempelvis är skrivningarna om såväl kol och subventioner, som utsläppshandel klart svaga. Olika länder blockerade i olika frågor. Kol och subventioner till fossila bränslen behöver fasas ut helt. Det är något som alla länder kan göra även utan FN-beslut. Och regler för utsläppshandel går också att förbättra.
I frågan om finansiering till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder har mer resurser skjutits till inför och under mötet och nya utfästelser är gjorda, inte minst att dubblera finansieringen till klimatanpassning. Mötet tog också vissa steg framåt för att hantera frågan om ersättning för klimatskador i s.k. utvecklingsländer som uppstår även om klimatanpassning har skett.
Men också på dessa punkter är överenskommelsen långt ifrån tillräcklig. Målet om 100 miljarder dollar i årlig klimatfinansiering vid år 2020 är ännu inte uppfyllt. Den siffran är dessutom en hel storleksordning för låg. Någon effektiv process för att hantera frågan om skadeersättning blev heller inte av, än mindre någon finansiering att tala om. De länder som påverkar klimatet minst är värst drabbade, medan de som framförallt orsakar skadorna inte är beredda att betala de kostnader som uppstår. Det står klart att Glasgowmötet innebär framsteg. Men det är också tydligt att överenskommelsen blev ganska svag i flera frågor som låg på bordet. Och det är ännu tydligare att framstegen inte alls räcker. Det finns därför gott stöd för att vara kritisk och det är djupt oetiskt att de s.k. utvecklade länderna inte bjuder till mer. Men trots oenighet i flera frågor, och trots att vissa länder satte sig på tvären i enskilda frågor, så är världen faktiskt enig om vikten av att accelerera klimatarbetet.
Klimatförnekelse har länge varit en allvarlig flaskhals för beslut i klimatfrågor. Även om stats- och regeringscheferna på COP26 i Glasgow överlag betonade både allvaret i klimatkrisen och vikten av att vidta åtgärder betyder det inte att förnekarna är utspelade, än mindre att fossilbolagens företrädare kryper tillbaka, tvärtom är den i hög grad närvarande på COP26.
Av den såvitt känt största sammanställningen av forskningen om vetenskapsförnekelse, som forskare vid CCL varit med om att genomföra, framgår att klimatförnekelsen är utbredd i en rad länder och att den inte sällan är organiserad. Nyligen påstods det på DN debatt att många svenska är klimatskeptiker, men vid närmare genomgång visar sig det påståendet vara felaktigt, säger Mikael Karlsson, docent på CCL, i en replik på DN debatt. I själva verket anser nästan alla svenskar att människan bidrar till den globala uppvärmningen.