Category: Press and media

In this category we share recent newspaper articles, radio and TV interviews given by CCL team members.

Att nå en rättvis koldioxidbudget i svensk industri: krav på ambitiösa klimatstrategier och klimatpolitik

15 March 2024 /

I en ny artikel från forskningsprogrammet FAIRTRANS granskar CCL forskare Eva Alfredsson, Mikael Karlsson och Daniel Lindvall, tillsammans med Mikael Malmaeus på IVL, klimatstrategierna hos de 15 företag i Sverige som har högst koldioxidutsläpp. Dessa företag tillhör stål-, järn-, mineral- och petrokemisk industri, samt värme och avfallshantering.

Forskarna analyserar företagens förväntade utsläpp till 2045 jämfört med deras koldioxidandel enligt två koldioxidbudgetar för Sverige. Företagens planer är ambitiösa och, om de genomförs som planerat, skulle de minska utsläppen med 70 procent till 2035. Trots en rejäl planerad minskning, överstiger utsläppen ändå vår huvudbudget som följer Parisavtalets 1,5-gradersmål, men håller sig inom den alternativa 1,7-gradersbudgeten.

Figur: Utsläppsminskning (kton) av de 15 företagen (källa: Alfredsson mfl 2024, Next Sustainability)

I en tillhörande debattartikel i Miljö och Utveckling betonar de fyra forskarna att företagens planer att minska utsläppen kan dock försenas på grund av oprövad teknik, bristande utbyggnad av förnybar energi och frånvaron av en effektiv klimatpolitik. Till och med den mindre ambitiösa 1,7-gradersbudgeten riskeras att överskridas om åtgärder fördröjs. För att lyckas krävs en snabbare utbyggnad av vindkraften och en politik som främjar energibesparing och effektivisering.

Regeringens nuvarande politik, särskilt avvecklingen av reduktionsplikten, riskerar att förhindra Sveriges förutsättningar att hålla sig inom Parisavtalets utsläppsmål. Även om de 15 stora företagen visar ambitioner att minska sina utsläpp, krävs mer för att säkerställa global klimaträttvisa och uppnå 1,5-gradersmålet. Regeringen måste stödja företagens klimatomställning istället för att ta en stor del av koldioxidbudgeten i anspråk via bakåtsträvande policyändringar.

Läs hela vetenskapliga artikeln: Alfredsson EC, Lindvall D, Karlsson M, Malmaeus MJ, Industrial climate mitigation strategies and the remaining fair carbon budget – The case of Sweden. Next Sustainability, 3, 2024

Läs debattartikeln: Karlsson, Alfredsson, Lindvall, Malmaeus, Regeringen slukar företagens koldioxidbudget, Miljö&Utveckling 2024

Hösten 2023, då temperaturen skruvades upp för klimatpolitiken

8 January 2024 /

En tillbakablick på CCL:s närvaro i press och media

Ännu ett nytt år har rullat igång med viktiga politiska händelser i sikte som spås ha stor inverkan på det internationella klimatarbetet. Det bäddas för val i både EU och USA där polariseringen mellan de politiska aktörerna ökar. Klimatfrågan är samtidigt hetare än någonsin och vi närmar oss ödesåret 2030. Stannar vi upp och blickar tillbaka på året som gick, är det tydligt att 2023 på olika sätt var ett betydelsefullt år för klimatfrågan. Vi kunde läsa om nya värmerekorder, förödande bränder och följa EU:s klimatpolitik som skruvade upp ambitionerna på riktigt. Senhösten handlade om COP28 och klimatförhandlingarna i Dubai, medan vi på hemmaplan gick i väntan på en ny klimathandlingsplan. Våra kollegor på CCL har vid olika tillfällen fått möjlighet att kommentera fjolårets klimathändelser i press och media. I övergången från ett gammalt till ett nytt år vill vi därför blicka tillbaka på den höst som passerat och lyfta fram några av de medieuppträdanden som CCL gjorde.

Protester för en klimatpolitik med mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader från klimatförhandlingarna i Dubai, december 2023.
Bild från COP28 i Dubai, december 2023. Fotograf Mikael Karlsson.
Sveriges klimathandlingsplan och integration av EU:s klimatpolitik

Den klimatpolitiska hösten 2023 präglades i stor grad av diskussioner om Sveriges framtida klimatpolitik då det var dags för regeringen att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan. Samtidigt har Tidöpartierna riktat blicken mot Bryssel och försökt inrätta sig efter EU:s klimatpolitiska rytm. Under sommaren fick nationalekonomen Jon Hassler i uppdrag att utreda hur Sverige kan anpassa sig till EU:s nya klimatpolitik inom ramverket ”Fit for 55”. Både utredningen och klimathandlingsplanen har kommenterats av forskare vid CCL.

Innan utredningen presenterades uttalade sig Naghmeh Nasiritousi i Ekot (Sveriges Radio) samt i Svenska Dagbladet om vikten av att behålla de inhemska klimatmålen. När utredningen väl presenterades deltog Mikael Karlsson i en debatt om svensk klimatpolitik på vetenskapsradion Klotet (Sveriges Radio) tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, ansvarig utredare och professor i nationalekonomi Jon Hassler och John Sterner, professor i miljöekonomi. Samtalet i debatten handlade om utredningens förslag om att införa ett nationellt utsläppshandelssystem i Sverige, sänkningen av reduktionsplikten och regeringens redovisning av att utsläppen kommer öka i närtid. En diskussion uppstod om kortsiktiga kontra långsiktiga klimatmål, samt nationella kontra internationella mål, där meningsskiljaktigheter rådde. Vikten av att visa ledarskap i klimatfrågan avslutade debatten, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kunde inte lova när utsläppen skulle minska och riktade istället fokus på den kommande klimathandlingsplanen. Ytterligare tankar om utredningen delade Mikael i Miljö och Utveckling (betalvägg), medan Naghmeh betonade utredningens avsaknad av politisk analys i Forskning & Framsteg (betalvägg).

Strax innan julledigheten presenterade Tidöpartierna den mycket efterlängtade klimathandlingsplanen som en skrivelse till riksdagen. Naghmeh kommenterade handlingsplanen och efterfrågade en uppvisning av minskade utsläpp i Göteborgsposten och Forskning & Framsteg. Mikael kommenterade handlingsplanen i sina sociala medier, vilket bland annat plockades upp av Aktuell Hållbarhet.

COP28: Klimattoppmötet i Dubai

FN:s klimatmöte COP28 ägde rum i Dubai i månadsskiftet november/december 2023 och fick stor medial täckning både i Sverige och internationellt. Det rådde tvivel inför mötet om huruvida viktiga framgångar skulle ske i frågan om fossil utfasning, eftersom mötet anordnades av en oljenation och ordförande är VD för ett stort oljebolag till vardags. Förvirring och frustration väcktes även när avtalets första utkast presenterades efter närmare två veckors förhandlingar. Många hävdade att viktig text saknades samt att formuleringarna om utfasning var för svaga. En av dem som var upprörda över de svaga formuleringarna var Cedric Schuster, ordförande i Alliance of Small Island States, som liknade avtalet med en dödsdom för kustnationer. FN:s generalsekreterare António Guterres var bland dem som poängterade att utfasning av fossila bränslen är oundvikligt. Avtalet undertecknades på övertid av samtliga parter efter vissa justeringar, vilket bland annat EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra omtalade som ”historiskt” och ett steg i rätt riktning.

Klimatförhandlingar under COP28 i Dubai, december 2023.
Klimatförhandlingar under COP28. Fotograf Mikael Karlsson.

 

Forskare från CCL kommenterade toppmötet både innan, under och efteråt. Inför klimatmötet skrev Naghmeh och andra forskare i Sydsvenskan om insikter från den samhällsvetenskapliga klimatforskningen. Artikeln lyfte hur Sverige bör prioritera framöver för att få klimatpolitiken på rätt bana samt för att leva upp till de internationella åtagandena. SVT:s Agenda gjorde ett specialprogram om klimatet där bland annat COP28 diskuterades. Sverker Jagers, som nyligen avslutat sin Zennström gästprofessur på Uppsala Universitet, deltog i programmet. Han diskuterade svenskarnas syn på klimatpolitiska styrmedel och vikten av acceptans för en lyckad och rättvis klimatpolitik. Utrikespolitiska Institutet arrangerade ett panelsamtal där nuvarande Zennström gästprofessor Stacy VanDeveer deltog tillsammans med Naghmeh (som också är anställd vid UI). Samtalet samlade perspektiv från Kina, USA, EU och Indien, som tillsammans är de fyra största utsläppsjättarna.

På plats i Dubai var Mikael som kommenterade förhandlingarna direkt från Förenade Arabemiraten. Innan avresa gästade han TV4:s Efter Fem tillsammans med Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, där han kritiserade regeringens klimatpolitik för att bidra till ökade utsläpp. Under tiden Mikael befann sig i Dubai skrev han en krönika om ett omtalat utspel från klimatmötets ordförande för Altinget. Han deltog återigen i TV4s Efter Fem för att kommentera dramatiken runt avtalet som drog ut på tiden samt i  Aktuell Hållbarhet.  Vidare var Daniel Lindvall gäst i studion hos tankesmedjan We Don’t Have Time som liverapporterade under hela klimatmötet. Daniel delade först forskningsresultat från en studie om rättvisa och koldioxidskatt och deltog sedan i ett större panelsamtal om svensk klimatpolitik med andra forskare, beslutsfattare och industriaktörer. I programmet deltog även Mikael direkt från Dubai med reflektioner från klimatmötet. Sändningen från tankesmedjan börjar efter ca 1 timme och 50 minuter i den länkade inspelningen.

Efter att det omdiskuterade avtalet hade signerats kommenterade Naghmeh skrivelserna i Göteborgsposten och i Svenska Dagbladet. Mikael kommenterade det historiska avtalet i TV4:s Efter Fem. Både Naghmeh och Mikael betonade det positiva i att avtalet till slut skrevs under och att skrivelserna om en global omställning bort från användandet av fossila bränslen är ett steg i rätt riktning. Däremot betyder inte det att länderna nu kan sänka axlarna, det krävs tydliga klimatpolitiska åtgärder åren framöver. Sverige förväntas uppdatera sin nationella klimatplan. Med tillräckligt ambitiös och tydlig politik är dock forskarna vid CCL överens om att målen kan nås. 

Mikael Karlsson om regeringens första vecka

25 October 2022 /

Sverige har en ny regering och statsminister. Den 18 oktober presenterade Ulf Kristersson de ministrar som ska styra Sverige under kommande mandatperiod. Efterspelet har varit allt annat än händelsefattigt. Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap, har i flera medier kommenterat den senaste veckans händelser.

En statsministerblunder

I regeringsförklaringen påstod den nytillträdde statsministern att Sverige blev “en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet. Detta uttalande bemöttes av stark kritik, bland annat från Mikael Karlsson i Dagens Nyheter.

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria. Hur många andra myter florerar i statsministerns huvud? Har vi nästan en rik biologisk mångfald? Har vi nästan städat upp alla miljögifter? Klarar vi nästan miljömålen?

Karlsson menar att detta uttalande är “ovarsamhet med fakta som är direkt skrämmande” i stil med att säga att jorden är platt.

Vetenskapsförnekelse i riksdagen

Den nyblivne riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) har tidigare väckt uppmärksamhet för uttalanden där hon ifrågasätter klimatvetenskapen. I sin första riksdagsdebatt kom hon med flera påståenden om klimatet. Bland annat beskrev Widding att uppfattningen att vi har en pågående klimatkris saknar vetenskaplig grund. I en artikel i Aftonbladet uttalar sig Mikael Karlsson om riksdagsledamotens påståenden.

– Mycket hon säger är ren vetenskapsförnekelse och helt enkelt inte sant. Det är som när Trump påstod att man kan injicera rengöringsmedel för att bli frisk från covid, löjeväckande.

Men Karlsson är inte förvånad. Utan menar att SD nu visar sin rätta färg. Samtidigt tycker han att det är en oroväckande utveckling. Inte minst i internationella sammanhang, där uppfattningen om Sverige som ledande inom klimat- och miljöpolitik kan börja ifrågasättas allt mer.

Klimat- och miljöminister utan eget departement

Frågan om vem som skulle ta över ansvaret för klimat- och miljöfrågorna efter Annika Strandhäll (S) besvarades när Romina Pourmokthari (L) blev presenterad som klimat- och miljöminister i regeringsförklaringen. Samtidigt meddelade regeringen att miljödepartementet, som funnits i 35 år, läggs ned. Klimat- och miljöfrågorna flyttas istället till klimat- och näringslivsdepartementet, som leds av Ebba Busch (KD) som utses till energi- och näringsminister.

Karlsson har uttalat sig både i Sveriges Radio och DN där han menar att beslutet om att lägga ned miljödepartementet är beklagligt, men inte helt oväntat.

– Det är beklagligt. Men jag är inte förvånad, eftersom fyrpartiöverenskommelsen pekade i riktning mot en nedmonterad miljöpolitik. Man subventionerar hög elanvändning och fossila bränslen, vilket går stick i stäv med miljöpolitikens grundstenar sedan ett halvt sekel.

Den nya klimat- och miljöministern menar dock att denna omstrukturering liknar den som genomfördes i Tyskland 2021 av Miljöpartiets motsvarighet De Gröna. Och att denna omstrukturering syftar till att skapa ett så kallat superdepartement. Men i Tyskland lades miljödepartementet aldrig ned, vilket uppmärksammats av både forskare och politiker.

Utmaningarna är stora men framtiden oviss

Men allt är inte becksvart. Karlsson skriver i en krönika i Miljö & Utveckling att även om utmaningarna för Pourmokthari är stora och spelplanen oklar, så finns det hopp. Åtminstone om hon formar sin roll utifrån ett driv och engagemang baserat på kunskap om de hot och möjligheter som finns inom miljö- och klimatområdet.

Det är lönsamt att motverka klimatförändringen

6 August 2022 /
  • Från och med den 28:e juli framåt resten av året lever vi svenskar på en ekologisk kredit motsvarande över fyra jordklot. ‘Overshoot day’ har infallit allt tidigare sedan begreppet etablerades på 70-talet.
  • Miljödocenten Mikael Karlsson menar att klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser motsvarar ett ekonomiskt världskrig.
  • Miljöpolitiska åtgärder skulle medföra positiva effekter på folkhälsan, arbetstillfällen och natur.

Klimatförändringarna kan kosta som ett världskrig

Climate Change and Swedish Evangelical Denominations

6 August 2022 /

New article

Studies from the United States (U.S.) show that opposition to climate policy is strong among some Christian groups, especially White evangelical Protestants. Much of this opposition is channelled through organisations such as the Cornwall Alliance, which argue against climate measures on religious, economic and what they claim to be science-based grounds. In the present study, we investigated to what extent these convictions were present among Swedish evangelical denominations. Representatives from the Evangelical Free Church, the Pentecostal Alliance, the Swedish Alliance Mission, and the Seventh-day Adventist Church were interviewed to identify the denominations’ views on the scientific underpinnings of climate change and the moral implications of climate policy. Our data show that the denominations’ views differ markedly from those expressed by climate-oppositional evangelical groups in the U.S. The denominations held homogenous views on the legitimacy of climate science, expressed a clear biblical mandate for climate policy based on the notion of human stewardship, and believed that climate change was inextricably linked to poverty and, thus, had to be addressed. Our results point to the need for further studies on the factors behind acceptance and denial of climate science within and between faith-based and other communities in different countries.

Faithful Stewards of God’s Creation? Swedish Evangelical Denominations and Climate Change

Vad vill partierna i klimatpolitiken?

6 August 2022 /

Naturskyddsföreningen har lagt förslag om fossilförbud år 2030. Hanna Berheim Brudin och Kristina Östman på Naturskyddsföreningen förklarar vad det skulle innebära. Men frågan är vad partierna tycker i frågan – och hur ser deras klimatpolitik egentligen ut? Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap kommenterar i samband med Klimatriksdagen.

Contact us

© 2024 Climate Change Leadership

Theme by Anders Norén — Up ↑