Category: Talks

Reflektioner från Almedalen 2024

Under Almedalsveckan 2024 deltog Anna Berg Grimstad och Mikael Karlsson för att arrangera samtal om klimat- och miljöomställningen och representera CCL’s forskningsprogram i det som gärna beskrivs som hjärtat av svensk demokrati. Nedan följer en reflekterande text skriven av Anna om hennes erfarenheter från dagarna i Visby. Länkar till inspelade seminarier finns i texten.

Vad tror ni, är det sista gången i Almedalen?

Frågan ställs försiktigt i kön till kaffet, i minuterna mellan seminarier och samtal i ett sommarvarmt Visby. Politikerveckan, vars syfte är att skapa ett öppet och demokratiskt samtalsrum, ifrågasätts ofta för sin relevans. Privata företag och mediejättar tar mer och mer plats på de publika scenerna. Samtidigt utspelar sig många samtal bakom låsta dörrar där det demokratiska utrymmet begränsas till de få som är inbjudna. Det är lätt att vara kritisk till klimatrubricerade seminarier som påminner om reklamkampanjer för storbolagen, men kanske är det just kritiken av och debatten runt Almedalen som håller liv i samtalet? Kanske föds viljan till att skapa arrangemang som väcker debatt och provokation av vetskapen om att samtalet brått kan ta slut?

För CCL börjar Almedalsveckan tisdag eftermiddag med rundabordssamtal inom forskningsprogrammet Navigate. Temat för samtalet är riktningen för svensk klimat- och miljöpolitik efter EU-valet. Samtalet fungerar som ett inspel till forskningsprogrammet i övrigt. Utöver att stimulera idéer för framtida forskning inom programmet sätter det också tonen för veckan som följer. Vi befinner oss i en tid av sammankopplade kriser. Sverige har lagt ledartröjan i klimat- och miljöpolitiken åsido samtidigt som just ledarskap behövs som mest.

Extrema klimathändelser och en rättvis klimatomställning

Programmet för CCL fortsätter onsdag förmiddag med ett första av två panelsamtal om extrema klimathändelser, arrangerat tillsammans med Gabriele Messori, professor i meterologi vid Institutionen för Geovetenskaper. Det första samtalet äger rum i en fullsatt undervisningssal på Campus Gotland. Temat är extrema klimathändelser på kommunnivå, och medarrangör är föreningen Klimatkommunerna. Den centrala frågan för stunden är vilket klimatledarskap som krävs på lokal nivå för att bemöta extrema klimathändelser?. Panelen består av lokalpolitiker från fyra olika partier och klimatkommuner: Strängnäs (S), Värmdö (MP), Lidköping (L) och Kristianstad (M), och moderator är Mikael Karlsson, CCL.  

Panelsamtal om extrema klimathändelser och lokalt klimatledarskap.

Under dryga 45 minuter pendlar samtalet mellan problem och lösningar, där lokala utmaningar och förutsättningar står i fokus. Först ut är Gabriele Messori som öppnar med en presentation om extrema klimathändelser. Forskningen visar att extrema väderfenomen som översvämningar ökar till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar. Händelserna upplevs ofta lokalt, där människor bor. De innebär ökad press på lokala aktörer som arbetar med samhällsplanering och klimatarbete, exempelvis på kommunnivå.

Trots den geografiska spridningen mellan de fyra kommunerna, målar paneldeltagarna upp en likartad problembild. Extrema klimathändelser har blivit vanligare och sårbarheterna är många. Bland utmaningarna står frågor om vatten högt på agendan. Samtidigt finns en vilja bland panelen att agera för såväl minskade klimatutsläpp som klimatanpassning. Trots att anpassningsbehovet ökar på lokal nivå, vittnar kommunpolitikerna om att anpassningsfrågan befinner sig långt nere på riksdagens politiska dagordning. Mot samtalets slut kunde Mikael Karlsson summera ett budskap som på sätt och vis blev tonsättande för Almedalen 2024: Det finns ett tydligt engagemang för klimatet och en vilja att agera, men avsaknaden av riktning och resurser från nationell nivå bromsar det lokala arbetet.

Hur kan vi skapa en långsiktig och verksam klimatpolitik?

På väg till nästa seminarium reflekterar jag över de seminarier jag har varit på hittills. Utöver att de alla har berört frågor om klimat och miljö, finns en samstämmighet i slutsatserna. Avsaknaden av långsiktig stabilitet i klimatpolitiken och en gemensam vision för klimatomställningen lyftes dagen innan av Måns Nilsson, VD för Stockholm Environment Institute, i ett seminarium om regeringens klimatpolitik. Möjligheterna att koppla klimat- och miljöfrågor till frågor om säkerhet och självförsörjning togs bland annat upp när Aktuell Hållbarhet och Altinget diskuterade EU:s kommande politik efter valet i juni. Även om idéerna verkar flöda tycks lösningarna fastna i ett och samma spår om politiskt ledarskap. Den mycket aktuella frågan om hur vi lyckas genomföra en omställning som utgår från en rättvis och verksam klimatpolitik är därför temat för CCL:s nästa seminarium inom ramen för forskningsprogrammet FairTrans.

Under en timme leder Mikael Karlsson och Sofia Bernett (SU) ett samtal där FairTrans parter delar sina insikter från forskningsprogrammet. På scen står representanter från det civila samhället och Sveriges fackrörelse. FairTrans parter berättar om ökad medvetenhet kring klimatfrågan. Den svenska modellen lyfts fram som gynnsam för att hitta gemensamma lösningar i omställningsprocesser. Programmets forskning visar att Sveriges medborgare önskar en kraftigare klimatpolitik. Vidare tycks möjligheten att lägga fram styrmedelspaket kunna öka acceptansen för klimatpolitiska lösningar. Efter parternas presentationer leder Mikael Karlsson ledamöter från Sveriges riksdag och Eva Alfredsson (forskare vid CCL och inom FairTrans) i ett panelsamtal om hur en rättvis klimatomställning kan genomföras. Den inspelade versionen finns att se här:

FairTrans seminarium i Almedalen om en rättvis och verksam klimatomställning.

När onsdagens seminariepunkter går mot sitt slut, arrangerar CCL ett andra seminarium om extrema klimathändelser med ledamöter från Sveriges riksdag och tjänstepersoner från Naturvårdsverket samt Svenska Kraftnät.

Utmaningarna kopplade till extrema väderhändelser och samhällsskydd blir ännu tydligare när expertmyndigheterna delar sin verklighetsbild. Riskerna Sverige står inför som följd av extrema klimathändelser handlar bland annat om matsäkerhet, tillgång till el och vatten, och tycks påverka samhällets alla funktioner. Forskningen lyfts fram som särskilt central och även tjänstepersonerna efterfrågar politiskt ledarskap och stabilitet. Det sista panelsamtalet som Mikael Karlsson modererar består av politiker från S, MP och C. Ytterligare en riksdagsledamot från L hade tackat ja men fick förhinder i sista stund. Inom oppositionen väcker frågorna om extrema klimathändelser och klimatanpassning engagemang, trots att anpassning har legat lågt på oppositionens politiska agenda. Det finns ett tydligt behov av samordning och samstämmighet både mellan olika politiska partier, centrala myndigheter och mellan lokal och nationell nivå. Politikerna är överens om vikten av att agera för att minska utsläpp och anpassa samhället utifrån ett förändrat klimat. Däremot går åsikterna isär i frågan om staten skall ha mer att säga till om på kommunnivå, eller om kommunerna bör få större frihet. Hela seminariet finns att se här:

https://live.mediaflow.com/25CB80WV1F

Forskningens roll för det demokratiska samtalet

CCL:s egna arrangemang tar slut onsdag kväll men Mikael Karlsson medverkar i flera samtal under torsdagen. Två av dessa handlar om forskning och demokrati, och arrangeras av Vetenskap & Allmänhet. Det första samtalet har titeln ”Öppnare vetenskap – en demokratisk kraft”. Det tar sig an frågor om forskning i en värld präglad av demokratisk tillbakagång, konflikter, klimatförändringar och kamp begränsade naturresurser. Mikael pratar om vetenskapens centrala roll i ljus av dessa globala utmaningar och det mediala utrymmet som ges till vetenskapsförnekande utsagor, i synnerhet kopplat till klimatförändringar.

Det nästa samtalet på Vetenskap & Allmänhets scen öppnar för att politiker på nationell nivå får ställa frågor till forskare. Mikael Karlsson får först möjlighet att prata om hur vi kan öka acceptansen för klimatpolitiska styrmedel genom bland annat styrmedelspaket och stegvis införing av mer stringenta styrmedel. Han frågas sedan ut av Liberalernas riksdagsledamot Helena Gellerman, som vill veta mer om hur vi kan skapa acceptans i klimatfrågan och få människor att inse allvaret i klimatförändringarna. Båda samtalen finns att se i sin helhet här:

Mikael Karlsson deltar i seminarium om vetenskap och demokrati i regi av Vetenskap & Allmänhet.

Seminarierna i Almedalen är över för i år men jag är hoppfull om att samtalens viktiga budskap inte försvinner lika snabbt. Det finns ett stort behov av vetenskap om problem och lösningar kopplade till klimat- och miljöomställningen. Vidare har vikten av klimatledarskap nog aldrig stått högre på agendan, åtminstone i Almedalen. Framförallt visar veckan i Visby hur broar kan byggas genom dialog mellan olika samhällsaktörer. För min del var resan till Almedalen min första. Jag hoppas att mötespunkterna och samtalsytorna bli fler och inte färre, särskilt i en samtid där behovet av dialog och förståelse är så stort.

Vårt Klimat: Med Mikael Karlsson

Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Här förklarar klimatforskaren Mikael Karlsson hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. Inspelat på Humanistiska teatern i Uppsala den 10 mars 2022. Arrangör: Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Titta på Ur Samtiden: https://urplay.se/program/227401-ur-samtiden-planeten-jorden-vart-klimat

Democracy and the Challenges of Climate Change

Daniel Lindvall, researcher at Climate Change Leadership, is today publishing the Discussion paper Democracy and the Challenges of Climate Change, for International IDEA. You can read the full paper here.

The paper discussed correlation between climate change and democratic development. Certain climate consequences, as for example scarcity of food or rising food prices, are known to lead to social unrest and political instability and may lead to democratic breakdown, particularly in fragile democracies with weak state institutions. Other climate related emergency situations may have positive effects for democracy, bringing people together and providing opportunities for regime change, but they could also be used as an excuse for autocratic or hybrid regimes to curtail democratic freedoms. 

The paper also present research on the weaknesses and strengths of democracy in dealing with the climate crisis. It argues that democratic states are generally performing better on environment protection policies and climate action than autocratic states. However, factors such as the level of corruption and the size of the fossil fuel industry are affecting the climate performance negatively.

Generally speaking, the outcome of the climate crisis will depend on whether democracies can drastically reduce their carbon footprints in the coming years. Climate change poses a challenging test for democracies’ ability to cooperate and confront highly complex global challenges. In conclusion, democracies need to formulate adequate and ambitious policy responses to climate change for democracy to remain a legitimate and credible political system for young people and future generations.

The report will be discussed at a webinar on 26 October, at which Dr Kevin Casas-Zamora, Secretary-General, International IDEA, Jan Wahlberg, the Finnish Climate Change Ambassador, Dr Julia Leininger, German Development Institute, & Member of International IDEA’s Board of Advisers, and Ms Elizabeth Wathuti, Founder of Green Generation Initiative and sustainability analyst at Sustainable Square, Kenya, will participate. Register for the webinar here

Forces of Reproduction

In her book Forces of Reproduction: Notes for a Counter-Hegemonic Anthropocene (2020), Stefania Barca, drawing on a materialist ecofeminist analysis of the world, proposes a counter-narrative to the hegemonic one around the Anthropocene. She questions the exclusionary and normative character of the dominant narrative and, thus, she challenges the very foundations of capitalist/industrial modernity. In doing so, by bringing forward a narrative justice, she makes visible and accounted for those who have been removed, silenced, denied existence. These other-than-master subjects and beings are what she calls “the forces of reproduction” – those who do the work of sustaining life in its material and immaterial needs. These life-enhancing forces are, for Stefania, “a queer political subject” and a “political subject in the making”.

Throughout this year Stefania has been involved in a number of events discussing the themes of her book. You can watch the different recordings below. Thank you to all involved for the opportunity to be part of these events!

In April Stefania was invited into a dialogue with Nancy Fraser, Hedda Andersson visiting Professor at LUCSUS, Lund University. The dialogue featured a book presentation by Stefania, followed by a discussion by Nancy Fraser. The event was moderated by Vasna Ramasar(Associate Senior Lecturer at Lund University) and organised by The Pufendorf IAS Advanced Study Group on Social Reproduction and Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS).

In her June keynote talk for the University of Coimbra, she discussed her analysis of reproductive forces, showing how we need to dismantle the master’s house, by undoing the [hegemonic] Anthropocene.

In February, Stefania also gave a seminar about her book for the Environmental Justice research group at ICTA, the Institute of Environmental Science and Technology of the Universitat Autònoma de Barcelona (ICTA-UAB).

Starting with the Masters Narrative

Last week Stefania Barca, Zennström Professor in Climate Change Leadership at Uppsala University gave a talk at Uppsala Klimatveckan 2021, which set the stage for the next 15 months of her professorship. The topic was on the Anthropocene and drawing out the masters narrative of such a concept. From this starting point, the arguments to decolonise climate change leadership compel us to reflect upon the assumptions and narratives that frame our ways of understanding and engaging with the world. You can watch the full talk below.

This talk invited members of the public to work through this challenge with us: how can we consider the ways in which we approach the decolonising challenge? What are the core assumptions we carry with us in our methods of engagement? How to we recognise these and counter (or work through) them?

We will shortly release a statement that responds more fully to the questions we were given by Uppsalabo, along with further resources we find helpful. Please check back here shortly.


If you are interested in getting involved with this process, please do reach out to us. We are eager to learn from your ideas!

To read more about Stefania Barca’s approach to Climate Change Leadership we encourage you to read her statement on Just Transition.

Dr Claire Craig: Science and Futures in Government

Governments may have less immediate power than they used to but, in matters large and small, someone somewhere often has to make a decision that will affect many lives. The Ministers making those decisions are human too, and what we know about how science and futures thinking operate in government can tell us a lot about their place in wider public debates. Making decisions today, based on evidence from the past, in order to change the future: what could possibly go wrong?

Clair Craig joins us in Kollaboratoriet in early June. Head over to youtube to follow the full lecture.

Follow our youtube channel for more clips from this lecture, and for other talks and events with the Climate Change Leadership initiative at Uppsala University.

Dr Claire Craig CBE is Chief Science Policy Officer at the Royal Society. Previously Claire led the Government Office for Science, and has worked for three UK Government Chief Scientific Advisors. She was awarded a CBE for her work on Foresight, the UK’s science-based strategic futures programme, and was a member of Faculty at the World Economic Forum. Her career includes periods at McKinsey & Co and the Prime Minister’s Delivery Unit. She has been pre-Elected Provost of the Queen’s College, Oxford, taking up post in summer 2019. Her first book “How does government listen to scientists?” was published by Palgrave in August 2018, and she began life as a geophysicist.

Learning to live with a lively planet

The renewal of the university’s mission in the era of climate change. A lecture from Zennström Chair of Climate Change Leadership at Uppsala University, Keri Facer. October 1st, 18.15 – 19.30 in the University Main Building, Room X

Sign up on MedfarmDoit

Come along for an evening of mingling and reflection with researchers, students, climate advocates, and members of the public to explore the role of the university in face of climate change. Join the mingle from 17.45 outside the lecture hall.

Keri Facer is Professor of Educational and Social Futures from the University of Bristol, UK. She holds the Zennström Chair of Climate Change Leadership at Uppsala University from 2019 – 2020.

Not in Uppsala? Join the lecture on our livestream or watch the recording which will be uploaded shortly afterward.

Professor Keri Facer interviewed by Futuuri Magazine

See the interview with Professor Keri Facer, the Zennström Chair of Climate Change Leadership, for Futuuri magazine at the Constructing Social Futures Conference 2019

What is your calling?
What is the role of futures in your work?
On the richness of the meanwhile
What is your image of a desirable future?