In spring 2025 the international project office of the Earth System Governance network transitioned from Utrecht to Uppsala University. The Earth System Governance Project (ESGP) is a global, interdisciplinary research network advancing knowledge at the interface between global environmental change and governance. It connects scholars worldwide from social sciences and humanities to explore innovative political solutions and effective strategies.
The ESG project was founded in 2008 and unites today more than 600 researchers. The network brings together its members in different ways. Taskforces and working group provide opportunities to collaborate on pressing issues related to climate change biodiversity loss and global governance of these questions. The South-South Initiative within the network seeks to strengthen the ESG network in the global South. Activities for Early career researchers, such as meetings organized by the Early Career committee and a mentorship program also open opportunities specifically for young researcher globally. The ESG community gathers once per year at its annual conference, which is planned to be held in Uppsala in the coming years. The monthly newsletter keeps the ESG community members informed about both internal activities in the network and external opportunities among the network members and newly published literature.
The networks international project office (IPO) organizes or co-organizes network activities and is a crucial part of the ESGP. The IPO transitions between universities every five years. In an earlier phase it had been based at Lund University before moving to Utrecht University in the Netherlands. The next transition happened earlier this year after CCL successfully attracted funding for the project office from Zennström Philanthropies and Uppsala University’s UUnicorn initiative. This funding has allowed to create two full time positions, for a project coordinator (Hang Nguyen) and a research assistant (Karin Thalberg), that have been running the daily tasks of the network since May 2025. The operations of the international project office are led by Mikael Karlsson, head of CCL, and complemented by Judith Lundberg-Felten, project coordinator at CCL. The transition of the IPO was further facilitated by the presence of ESGP founder Frank Biermann, and Scientific Steering Committee member Aarti Gupta as Zennström professors at Uppsala University during spring 2025.
In a recent interview, Mikael Karlsson expressed that the presence of the network at Uppsala University can provide opportunities for researchers locally to engage in international collaborations and attract funding in such constellations.
We encourage researchers with an interest in ESG topics to apply to become a research fellow within the ESGP and contribute to and benefit from this vibrant global research community.
The Climate Change Leadership group at Uppsala University will host the Nordic Environmental Social Science Conference in 2026. The conference will take place take place from June 9-11 2026 at Uppsala University.
The NESS conference has a long history of over 30 years of bi-annual gatherings of researchers within the broad field of social science and humanities approaches to environmental studies among the Nordic countries and beyond. The conference brings together scholars across research fields for meeting and discussing interdisciplinary knowledge co-production and co-creation for sustainability. It include a range of plenary sessions, but are particularly characterised by a stream of parallel workshops, focused on in-depth discussions of draft scientific articles.
The conference theme for NESS2026 is “Bridging the Gaps” and will, for example, offer discussions around the following questions
How can gaps between environmental goals and implementation be bridged in policy and practice?
How can scientific knowledge be more effectively integrated into policymaking, and how can policy needs better inform research?
What characterises fruitful interdisciplinarity and transdisciplinarity – including co-production of knowledge – in science and policy, and how can it be advanced?
How can gaps between science and society – and scientists and practitioners – be overcome?
How can significant divides among different environmental disciplines be bridged?
A call for workshop proposals closed on 7 September 2025 and resulted in nearly 70 submitted proposals. The CCL team is delighted to see that this opportunity is so well received. The scientific committee will now screen and select proposals, for which later this fall a call for abstracts for participants will open.
On August 29th 2025, CCL researcher Daniel Lindvall held his Docent lecture “Democracy in the Age of Climate Crisis” at the Department of Earth Sciences, Uppsala University.
Based on his research and his recent book, Climate Change and the Endurance of Democracy, he discussed how disasters and extreme weather events have historically affected human reasoning and agency and how the climate crisis may influence democratic development in the future. He demonstrated how these effects can contribute to democratic backsliding but also create new conditions for social mobilization and democratic vitalisation.
Congratulations, Daniel, for an interesting and pedagogically presented lecture on this highly important subject.
Daniel Lindvall at Hambergsalen during his docent lecture
Sänkta energiskatter på bensin och diesel är inte bara dålig klimatpolitik – det är också dåligt för ekonomin. Det visar en studie som CCL forskarna Jens Ergon och Mikael Karlsson, tillsammans med kollegor på KTH Royal Institute of Technology, Corvinus University of Budapest, Cambridge Econometrics och The Vienna Institute for International Economic Studies har nyligen publicerat i tidskriften Climate Policy.
Before their departure from Uppsala University, upon completion of their stay as Zennström guest professors in the end of July 2025, Aarti Gupta and Frank Biermann were interviewed by the UUnicorn initiative. The interview highlights their research, the involvement in the Earth System Governance network and their continued collaboration with Uppsala University even beyond their Zennström visiting professorships. Please read the interview here.
On 7 April 2025, the Zennström visiting professors in Climate Change Leadership, Aarti Gupta and Frank Biermann, delivered their inaugural lecture at Geocentrum, Uppsala University. The event, titled Science and Governance for the Planet, was opened by Vice-Chancellor Anders Hagfeldt and followed by a panel discussion on The Triple Planetary Crisis in Science and Policy. It brought together scholars and students eager to engage with urgent questions at the intersection of climate science and global governance.
Uppsala University’s vice-chancellor Anders Hagfeldt welcomes the audience. Photo: Frida Öhman
Planetary crisis in the time of Trump
“If you talk about planetary politics, you have to talk about climate change.”
Frank Biermann, Professor of Global Sustainability Governance at Utrecht University and founder of the Earth System Governance Project, reflected on the state of planetary governance in an increasingly fractured world. He spoke about the theme of the Planetary crisis in the time of Trump, focusing on the impact of disengagement of the United States from international climate cooperation. According to Biermann, we are witnessing the end of what he described as “the long 1990s”—a period marked by optimism, global cooperation, and a belief in the progressive realization of a universal order. That era, he argued, is rapidly giving way to one of fragmentation, as the United States retreats from its commitments to the Sustainable Development Goals, the Paris Agreement, and possibly even the United Nations Framework Convention on Climate Change.
Frank Biermann holding his lecture “Planetary Politics in the Age of Trump”. Photos: Frida Öhman
In this changing geopolitical landscape, Biermann posed difficult questions about how the international community might continue to work toward sustainable development in the absence of willing superpowers. He suggested that new institutional architectures may be necessary that can operate with or without U.S. participation. He explored the possibilities of creating a layered UN and setting up institutions without the US and other similar countries, such as a Planetary Protection Council or a UN Sustainable Development Council.
He also raised the critical issue of funding. With the largest contributor to international development work stepping back, how can climate initiatives be financed? One proposal he explored was the introduction of a global aviation tax, perhaps designed to be progressive by targeting frequent flyers.
Beyond institutional design and finance, Biermann highlighted the problem of planetary justice. The climate crisis, he emphasized, is not an issue caused by humanity as a whole, but rather by a small proportion of the global population, the wealthiest ten percent. Addressing climate change, therefore, also means confronting entrenched inequalities. He concluded his talk by underlining the need to democratize global governance systems in an age when many governments are growing more authoritarian.
While in Uppsala, Biermann expressed his wish to contribute to the development of research networks that will endure beyond his professorship. He also plans to begin work on a publication that explores the politics of planetary governance in the era of Trump. In addition, he hopes to support and strengthen the Earth System Governance Project, which is a global network of hundreds of scholars that now has its International Project Office hosted at Uppsala University.
The climate crisis and scholar activism
The second part of the lecture was delivered by Aarti Gupta, Professor of Global Environmental Governance at Wageningen University. She spoke about The Climate Crisis and Scholar Activism: The Necessity and the Challenges. She began by posing a series of urgent and provocative questions: What role should researchers play in today’s world? What responsibilities do scientists have in their engagement with society? And what can society rightfully expect from the scientific community?
Aarti Gupta during her lecture “The Climate Crisis and Scholar Activism: The Necessity and the Challenges.” Photos: Frida Öhman
Gupta argued that the time when researchers could remain in the ivory tower has passed. We are entering an era in which the boundaries between science and society are shifting, and scientists are increasingly expected to engage with public discourse, policy debates, and contested technologies. This shift, however, comes with its own set of dilemmas. What is the correct way to engage? How should scientists act when the science itself is uncertain or contested? What happens when scientists disagree on the best course of action?
These questions are particularly acute in the context of emerging technologies such as solar geoengineering. This is a technique that involves injecting aerosols into the stratosphere to reflect sunlight and reduce global temperatures. Gupta’s research focuses, among many other issues, on this highly controversial area and the ecological and geopolitical risks associated with the technology. In her view, this is a critical moment to engage with such issues. Once implementation begins, the space for deliberation may quickly disappear.
“Once a technology is developed, it will be deployed. History teaches us that.”
In response to the challenges posed by solar geoengineering, a platform of researchers has been formed, and an open letter has now been signed by over 540 scientists from 67 countries, calling for an International Non-Use Agreement on solar geoengineering. This initiative has aimed to reframe media narratives, influence policy arenas, and advocate for more ethically grounded and precautionary approaches.
Gupta also spoke about the personal and professional challenges that come with scholar activism. Engaging publicly in controversial issues can raise questions about credibility and polarization. The strain on time and resources is another issue. Yet she insisted that neutrality is not always an option. “We cannot afford to be pessimists,” she said, underscoring the importance of scholarly courage and ethical commitment and emphasising that “a critical perspective is the embodiment of hope”.
She plans to initiate a writing project and reading group during her time in Uppsala that will continue to explore these themes, deepening the conversation about the role of science in society and how we might collectively imagine a more just and sustainable future.
Panel discussion
Following the lecture, a panel was convened to discuss The Triple Planetary Crisis in Science and Policy. In the panel were four Uppsala University professors:
Joëlle Rüegg, Professor of Environmental Toxicologyat the Department of Organismal Biology.
Marika Edoff, Professor of Solid State Electronics at the Department of Materials Science and Engineering, specializing in solar cell technology.
Gabriele Messori, Professor of Meteorology at the Department of Earth Sciences.
Jacob Höglund, Professor of Animal Conservation Biology at the Department of Ecology and Genetics.
Panel discussion on the triple planetary crisis. From left to right panelists Marika Edoff (solar energy), Joëlle Ruëgg (toxicology), Jacob Höglund (biodiversity), Gabriele Messori (extreme weather) and moderator Mikael Karlsson. Photo: Frida Öhman
Moderated by Mikael Karlsson, Associate Professor in Environmental Science and in Climate Change Leadership at the Department of Earth Sciences, the panel discussed some of the issues raised in the lectures. This included the role of science in addressing climate issues, the question of scholarly activism, and how to deal with political backlashes and disinformation in our age of rising populism. Biermann and Gupta engaged in this lively exchange, and the audience was also given an opportunity to ask questions.
Zennström professors Frank Biermann and Aarti Gupta are visiting Uppsala University until July 2025. More photos and a recording of the event follow below.
The 2025 Zennström professors Frank Biermann and Aarti Gupta listen attentively to the panel discussion. Also in the audience: previous Zennström professors Sverker C. Jagers (2023) and Stacy VanDeveer (2024). Photo: Judith Lundberg-Felten
Frank Biermann, Niklas Zennström and previous Zennström visiting professor Stacy VanDeveer. Photo: Judith Lundberg-Felten
Aarti Gupta shares her reflections on the panel discussion. Photo: Frida ÖhmanFrank Biermann reflects on the panel’s words. Photo: Frida Öhman
Aarti Gupta and Frank Biermann. Photo: Stacy VanDeveer
I spot two familiar faces in the crowd and feel a flush of relief that I can ease my way into mingling. Carefully, I wrestle my way through the crowd of people gathered in the foyer of the conference venue, towards Christoffer Söderlund Kanarp and Sofia Bernett. Over a coffee, we share anecdotes summarising the ups and downs of work and life over the past months. Out of curiosity, I ask how the two of them know each other and Sofia says cheerfully: “Oh, we just met over lunch, we sat next to each other and it turns out we are going to the same workshops and seminars!”. We all laugh and agree that there is something special about conferences, they become venues for making new friends and reconnecting with old ones, venues for sharing and listening to new and old stories.
Our conversation is interrupted by a soft ringing sound which breaks through the chatter of people. A man gently hits a brass bell with a small wooden mallet, creating a sound not unlike the one typically made by singing bowls. It is the cue telling us that the official programme has started, upon which we make our way into the main room. The central theme of the conference is the multiple roles that stories and storytelling play in sustainability. Over the course of the two days, stories are conceptualised and thought of in multiple ways. From being seen as vehicles of shared hope, to false stories that use disinformation to delegitimise calls for climate action.
Final plenary session of the Mistra Environmental Communication conference Critical and Creative Approaches to Environmental Communication – Storytelling as, and for, Sustainability.
Storytelling as, and for, Sustainability
Keynote speaker Michael Wilson opens the conference and speaks with calm authority about the state of storytelling today. He claims that we live in a time of “boasterism”, and makes a distinction between boasts and stories. The distinction hints to what Wilson describes as power hierarchies in the public debate. Boasts are the opposite of stories, the tales of the powerful. Meanwhile, the experiences of the powerless are typically dismissed as “only stories”, tales not worth listening to. Thus, in a world of disinformation and distrust, Wilson argues that we need stories of hope.
“We don’t live in a time of storytelling, we live in a time of boasterism!”
Michael Wilson, Loughborough University
It is clear that he is concerned about the state of storytelling for “homo narrans”, the storytelling human. Wilson leans on thinkers such as Robin Wall Kimmerer, John Berger, and Byung-Chul Han to give flesh to his arguments. I listen to his speech from a packed room in the historic quarters of Uppsala at a conference titled “Critical and Creative Approaches to Environmental Communication – Storytelling as, and for, Sustainability”, arranged by the research programme “Mistra Environmental Communication”.
All these false stories
On day two of the conference, I attend a round table organised and chaired by Climate Change Leadership (CCL)’s Mikael Karlsson, entitled “All these false stories”. I find a place among the audience which seems eager to hear what these stories entail. The room is quiet with anticipation as Mikael presents the topic. False stories concern the way that political decision-makers lie on purpose, and construct stories to be false, explains Mikael. This includes distorting or deliberately silencing information about climate change to downplay or delegitimise climate action. The round table consists of Swedish television’s previous climate correspondent, Erika Bjerström; Tomas Hallberg, who works for the Swedish wind energy association; and Sofia Bernett, who is one of the directors of the research programme FairTrans. Three parallel experiences are told about having to navigate false stories in a time of climate change.
The round table discussants participating in the Storytelling for sustainability conference. From left to right: Erika Bjerström, Mikael Karlsson, Tomas Hallberg, Sofia Bernett.
Climate journalism between a rock and a hard place
After working in journalism her entire life, reporting on climate change globally, Erika made the decision to leave the newsroom. Living under death threats and a constant questioning of the climate narrative, she lost her faith in public media. “We live in a crazy time, with a fascist in the white house who has sided with Putin, and where military expenditures clash with climate investments”, she argues. This affects the stories that the newsrooms present. Except for the scribbling of pens among the eager listeners, the room is thick with quiet concentration. Newsrooms struggle to stand up against the disinformation because climate change has become so politicised, it is essentially seen as a leftist issue, continues Erika. Climate change should be the biggest news story of our time, but newsrooms struggle to capture the seriousness of the topic. Journalists are accused of being activists, and there is a constant plea for ‘hopeful’ stories which in turn delays the story that should be told of our time’s most pressing issue.
Erika Bjerström sharing her experiences from working as a climate journalist, Mikael Karlsson listening.
The global anti-wind movement and when graphs become stories
We learn from Tomas that international organisations work to influence the spread of wind power across Sweden. The organisations target people with false stories about the negative effects of wind power, prompting local citizens to call for a use of the municipal veto that allows municipalities to reject the establishment of wind power within their territories. “In the 2020s, between 60-75% of all windmills that were planned were stopped by the municipal veto, and this is before it is even possible to let the environmental impact assessments commence and find out whether the projects will have any negative impact on people and nature, which is the claim of the counteracting organisations”, Tomas says firmly. The accusations are false, and the delaying organisations spread fabricated facts to paint wind power as harmful and dangerous.
“When I became a mother, that’s when the emissions graphs became a story – my kids will be in their 30s in 2050 – that’s when it became relatable”
Sofia bernett, Stockholm resilience centre
Sofia’s story starts on the night of November 8th, 2016 when she goes into labour. She expects a baby girl on the day when she believes that the leader of the free world will be a woman for the first time in history. However, history wanted a different story, and she explains the mixture of immense love and fear she feels when her daughter is born to a world of Donald Trump in the White House. This prompts Sofia to leave her job in marketing and enter the world of climate science as a communicator, where she remains today.
Self-criticism, nuance, and living with multiple stories
Instead of presenting a solution, Mikael humbly asks the audience, who have been listening intently: “What do we do then? The focus of this conference is stories. What do these stories do?”. Mikael shares his uncertainty about the potential of counteracting bad stories with good stories, and turns to the audience to ask what they think we should do instead. This sparks an eager discussion involving the entire room. We share ideas, questions, concerns, and anecdotes. The round table quickly turns into an animated ping-pong match where everyone seems to be engaged.
The audience engages in discussion during the round table entitled “All these false stories”.
As the conversation continues, Erika calls for self-criticism, pointing to the obvious power held by many in the room, who have long shaped and still shape public debate. “We are former climate reporters and activists, where is the self-criticism? What did we do wrong?”. A concern is raised by Anke Fischer (SLU) that too little attention is paid to asking what causes these so-called false stories. Does the framing of stories as something snappy leave too little room for nuance or for changing our minds, she asks. The call for nuance is echoed by the conference keynote speaker, Michael Wilson. He stresses that people live with multiple stories, and asks whether the dichotomy between good and bad stories is useful.
Researchers’ role in storytelling for sustainability
“How can we in different ways make visible that we are very many people and organisations who still think these issues are important?”
Hanna Bergeå, Swedish university of agricultural sciences
Hanna’s question reflects the frustration that is shared in the room, as the discussion develops. Good examples are shared of how to create stories that reflect people’s realities. A single mother with low income might need to hear that climate policies will not disrupt her life. Whereas privileged men might become more engaged in climate action if they are told stories that explain how their identities are threatened by climate inaction, and thus provoked to reflect about what a good life entails for them.
We laugh, applaud, and frantically scribble notes whilst listening, and several questions are raised but left unanswered. Should we avoid the word ‘climate’ altogether? Do we need simple or complex stories? How can we make the silent middle speak up for climate action? The shared modesty of not knowing the right answer to these questions is seen as a potential to engage in a different kind of storytelling. To sum up, Mikael Karlsson asks the audience if one solution could be to continue the conversation: “Maybe an outcome of this talk can be to come together and study and explore how we can move this further?”. As the room empties and the brass bell sounds with its soft ringing sound to mark the end of the conference, it is clear that the story has not yet come to an end.
From left to right: Sofia Bernett, Mikael Karlsson, Erika Bjerström, Tomas Hallberg. Participants in the round table “All these false stories” at the conference Storytelling for sustainability.
The critical and creative capacity of storytelling
Over the course of the two days, I attend seminars and workshops that approach storytelling from a range of perspectives. From creative presentations about the potential for personal transformation for sustainability through storytelling to the disarming capacity of presenting science as stand-up comedy. One workshop tries to unpack experiences of reciprocity and asymmetry in storytelling, and together with four people, we share our own experiences with the art of storytelling. Another workshop deals with the concept “collective loneliness”, where we discuss how we can overcome feelings of loneliness when working with sustainability issues. These workshops take place amidst sessions of meditation, art exhibitions, a drama workshop, and an escape room, as well as discussions of academic articles that touch upon the use of storytelling in various ways.
After two days in the historic quarters of Uppsala, I leave the conference and make my way back to my office and to CCL. I carry with me not just new ideas but newfound wonder over what stories the future will hold and our role as researchers to analyse, shape, and contribute to the ongoing conversation.
Welcome to the inaugural lecture “Science and Governance for the Planet” with Prof Aarti Gupta and Prof Frank Biermann, Zennström visiting professors in Climate Change Leadership and a panel discussion on the subject “The Triple Planetary Crisis in Science and Policy”.
Venue:Hambergsalen, Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala
Date: Monday 7 April 2025
Programme
14:15 Welcome message by Anders Hagfeldt, Vice-chancellor Uppsala University
14:20 Lectures
Prof Frank Biermann “Planetary Politics in the Age of Trump”
The planetary crisis of climate change, environmental degradation and unsustainable development is a defining challenge of the 21st century. Political solutions must navigate the rapidly changing real-world complexities, from the rise of transnational populist movements opposing environmental policies to the recent withdrawal of the United States from the Paris Climate Agreement. How can we imagine planetary politics in the “age of Trump”? This lecture explores today’s political dynamics, multilevel institutions and transformative policy options in global sustainability governance, aiming to sketch realistic approaches to planetary stewardship and governance amid geopolitical turmoil and growing anti-environmentalist backlash.
Prof Aarti Gupta “The Climate Crisis and Scholar Activism: The Necessity and the Challenges”
In addressing the climate crisis, what should be the role of the engaged scientist? What kind of science-society contract can help to address anticipatory challenges, such as climate change, where potential options to reduce climate impacts might be accompanied by uncertain and unknowable future risks, harms or benefits, which will manifest in a highly unequal and geopolitically tense world? What if scientists fundamentally disagree about these options? There is an urgent need, I argue, for scholar activism in this context of contested science. I discuss in this lecture how I have sought to engage with this need, both conceptually and in practice.
I inspelningsstudio Blåsenhus. Från vänster till höger: Mikael Karlsson, Anna Berg Grimstad, Peter Henriksson, Frida Öhman, Daniel Lindvall, Judith Lundberg-Felten
Förberedelse för ny kurs för företag på gång
I början av februari spelade vi in material på Studio Blåsenhus till vår nya nätbaserade kurs “Klimatomställning i små och medelstora företag“. Kursen riktar sig till yrkesverksamma personer i näringslivet (framförallt i SMEs), är avgiftsfri och du läser den i egen takt precis när det passar dig. Kursmaterialet kommer att vara tillgängligt från och med 17 mars.
Du kommer att lära dig om – Orsaker och konsekvenser av klimatförändring – Internationell och nationell klimatpolitik – Strategier för hållbarhet och omställningsarbete i företag – Verktyg och praktiska klimatåtgärder i företag, framförallt SMEs
Kursen finansieras av regeringens satsning “Öppet för klimatet – grön omställning” via Uppsala Universitet.
Vi söker dig som vill bli doktorand hos oss på CCL i samarbete med Uppsala kommun och bidra till klimatomställning och klimatledarskap i ett lokalt perspektiv.
Du kommer att studera kommunala strategier i form av styrmedel, insatser samt processer för delaktighet, där kommunen utgör testbädd. På så vis sammanlänkas forskningen och det praktiska samhällsbygget och du arbetar i gränslandet mellan akademi och kommun.
Till uppgifterna hör att bidra till och undersöka medborgardialoger, att genomföra enkätundersökningar och experiment rörande legitimitet och acceptans för omställning, samt fallstudier av konkreta insatser för minskad klimatpåverkan. Projektet kopplas till det nationella forskningsprogrammet Navigate som CCL är del av, samt till kommunen och dess verksamhet. Forskningen är både kvantitativ och kvalitativ. Inom ramen för projektet ska doktoranden arbeta 20 procent på Uppsala kommun.
Läs hela annonsen och sök jobbet senast 18 februari 2025 här:
Gupta and Biermann will be at Uppsala University from March to July 2025 and will be placed at the Department of Earth Sciences within the Climate Change Leadership Unit that is part of the Natural Resources and Sustainable Development programme.
Read more about their research and their aspiration with their appointment at Uppsala University.
In recent years, wind power has become increasingly cost-competitive and offers prospects for Sweden to phase out fossil fuels from the energy system. Many wind power projects are stalled, however, due to local opposition.
In an article recently published in the journal Energy Research and Social Science, Daniel Lindvall at Uppsala University and Patrik Sörqvist and Stephan Barthel at Gävle University explored if different types of financial compensation or democratic participation can enhance wind power acceptance, using a large-scale survey in Sweden. The study confirms that Swedes are very supportive of wind power. Nearly 75 percent of the respondents support the development of onshore wind farms. Still, one in four Swedes would not like to have wind turbines built near their homes.
The most effective policy option on general attitudes is to require wind power developers to pay property taxes to the host municipality. Those who are generally negative to wind power prefer, however, to receive personal financial compensation. While the results suggest that compensation could help mitigate resistance, negative attitudes towards wind power are primarily driven by ideological beliefs, low environmental concern, and a lack of political and governmental trust. Regardless of the type of compensation offered, individuals who express strong conservative ideological views (TAN-values) will most likely continue to resist wind power development.
The findings demonstrate that the proposals presented by Swedish government inquiry in 2023, Värdet av vinden, might help to enhance the support for wind power. Still, the article also demonstrates that there is no a silver bullet against negative attitudes to wind power.
The research was conducted within the research project Fairtrans, financed by Formas and Mistra.
Vindkraft är ett av de energislag som snabbast och mest kostnadseffektiv kan byggas ut i Sverige. Utbyggnaden av vindkraften förhindras dock av att kommuner ofta säger nej till vindkraft och att närboende motsätter sig enskilda projekt. Motståndet grundar sig bland annat i att det saknas incitament för kommunerna att tillstyrka vindkraft, samtidigt som personer som bor nära vindkraftsparker inte har rätt till någon ersättning.
I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Energy Research and Social Science undersökte Daniel Lindvall vid Uppsala Universitet tillsammans med Patrik Sörqvist och Stephan Barthel vid Högskolan i Gävle om olika typer av ekonomisk ersättning eller demokratisk delaktighet kan öka acceptansen för vindkraft. Studien bygger på en enkätundersökning med mer än 5000 respondenter, och bekräftar att svenskar överlag är positiva till vindkraft. Nästan 75 procent av de svarande stödjer utvecklingen av landbaserad vindkraft. Däremot vill en av fyra svenskar inte se att vindkraftverk byggs nära sina hem.
Vi såg också att stödet för vindkraft kan stärkas ytterligare om vindskraftoperatörna betalar ekonomisk ersättning eller försäkrar att berörda får vara med att påverka beslut innan vindkraftsparker byggs. Det mest effektiva styrmedlet för att stärka allmänhetens acceptans är att kräva att vindkraftsoperatörer betalar fastighetsskatt till den kommun där vindkraft byggs. De som generellt är negativa till vindkraft föredrar däremot att få personlig ekonomisk ersättning.
Även om vi kunde se att ersättning kan hjälpa till att mildra vindkraftsmotståndet, drivs negativa attityder mot vindkraft främst av ideologiska uppfattningar, låg miljömedvetenhet och brist på politiskt förtroende. Oavsett vilken typ av ersättning som erbjuds, lär individer som är starkt ideologiska övertygade, i synnerhet de som har en mer auktoritär och nationalistisk världsuppfattning (s.k. TAN-attityder), att fortsatt vara negativa till vindkraft.
Resultaten visar att de förslag som presenterades av den statliga s.k. Incitamentsutredningen kan öka stödet för vindkraft, i synnerhet förslag om att vindkraftsoperatörer ska betala fastighetsskatt till berörda kommuner och att ett system med ersättning till närboende införs. Artikeln visar dock att det inte finns någon universallösning mot negativa attityder till vindkraft.
Forskningen genomfördes inom forskningsprojektet Fairtrans som finansieras av Formas och Mistra.
Under Almedalsveckan 2024 deltog Anna Berg Grimstad och Mikael Karlsson för att arrangera samtal om klimat- och miljöomställningen och representera CCL’s forskningsprogram i det som gärna beskrivs som hjärtat av svensk demokrati. Nedan följer en reflekterande text skriven av Anna om hennes erfarenheter från dagarna i Visby. Länkar till inspelade seminarier finns i texten.
Vad tror ni, är det sista gången i Almedalen?
Frågan ställs försiktigt i kön till kaffet, i minuterna mellan seminarier och samtal i ett sommarvarmt Visby. Politikerveckan, vars syfte är att skapa ett öppet och demokratiskt samtalsrum, ifrågasätts ofta för sin relevans. Privata företag och mediejättar tar mer och mer plats på de publika scenerna. Samtidigt utspelar sig många samtal bakom låsta dörrar där det demokratiska utrymmet begränsas till de få som är inbjudna. Det är lätt att vara kritisk till klimatrubricerade seminarier som påminner om reklamkampanjer för storbolagen, men kanske är det just kritiken av och debatten runt Almedalen som håller liv i samtalet? Kanske föds viljan till att skapa arrangemang som väcker debatt och provokation av vetskapen om att samtalet brått kan ta slut?
För CCL börjar Almedalsveckan tisdag eftermiddag med rundabordssamtal inom forskningsprogrammet Navigate. Temat för samtalet är riktningen för svensk klimat- och miljöpolitik efter EU-valet. Samtalet fungerar som ett inspel till forskningsprogrammet i övrigt. Utöver att stimulera idéer för framtida forskning inom programmet sätter det också tonen för veckan som följer. Vi befinner oss i en tid av sammankopplade kriser. Sverige har lagt ledartröjan i klimat- och miljöpolitiken åsido samtidigt som just ledarskap behövs som mest.
Extrema klimathändelser och en rättvis klimatomställning
Programmet för CCL fortsätter onsdag förmiddag med ett första av två panelsamtal om extrema klimathändelser, arrangerat tillsammans med Gabriele Messori, professor i meterologi vid Institutionen för Geovetenskaper. Det första samtalet äger rum i en fullsatt undervisningssal på Campus Gotland. Temat är extrema klimathändelser på kommunnivå, och medarrangör är föreningen Klimatkommunerna. Den centrala frågan för stunden är vilket klimatledarskap som krävs på lokal nivå för att bemöta extrema klimathändelser?. Panelen består av lokalpolitiker från fyra olika partier och klimatkommuner: Strängnäs (S), Värmdö (MP), Lidköping (L) och Kristianstad (M), och moderator är Mikael Karlsson, CCL.
Under dryga 45 minuter pendlar samtalet mellan problem och lösningar, där lokala utmaningar och förutsättningar står i fokus. Först ut är Gabriele Messori som öppnar med en presentation om extrema klimathändelser. Forskningen visar att extrema väderfenomen som översvämningar ökar till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar. Händelserna upplevs ofta lokalt, där människor bor. De innebär ökad press på lokala aktörer som arbetar med samhällsplanering och klimatarbete, exempelvis på kommunnivå.
Trots den geografiska spridningen mellan de fyra kommunerna, målar paneldeltagarna upp en likartad problembild. Extrema klimathändelser har blivit vanligare och sårbarheterna är många. Bland utmaningarna står frågor om vatten högt på agendan. Samtidigt finns en vilja bland panelen att agera för såväl minskade klimatutsläpp som klimatanpassning. Trots att anpassningsbehovet ökar på lokal nivå, vittnar kommunpolitikerna om att anpassningsfrågan befinner sig långt nere på riksdagens politiska dagordning. Mot samtalets slut kunde Mikael Karlsson summera ett budskap som på sätt och vis blev tonsättande för Almedalen 2024: Det finns ett tydligt engagemang för klimatet och en vilja att agera, men avsaknaden av riktning och resurser från nationell nivå bromsar det lokala arbetet.
Hur kan vi skapa en långsiktig och verksam klimatpolitik?
På väg till nästa seminarium reflekterar jag över de seminarier jag har varit på hittills. Utöver att de alla har berört frågor om klimat och miljö, finns en samstämmighet i slutsatserna. Avsaknaden av långsiktig stabilitet i klimatpolitiken och en gemensam vision för klimatomställningen lyftes dagen innan av Måns Nilsson, VD för Stockholm Environment Institute, i ett seminarium om regeringens klimatpolitik. Möjligheterna att koppla klimat- och miljöfrågor till frågor om säkerhet och självförsörjning togs bland annat upp när Aktuell Hållbarhet och Altinget diskuterade EU:s kommande politik efter valet i juni. Även om idéerna verkar flöda tycks lösningarna fastna i ett och samma spår om politiskt ledarskap. Den mycket aktuella frågan om hur vi lyckas genomföra en omställning som utgår från en rättvis och verksam klimatpolitik är därför temat för CCL:s nästa seminarium inom ramen för forskningsprogrammet FairTrans.
Under en timme leder Mikael Karlsson och Sofia Bernett (SU) ett samtal där FairTrans parter delar sina insikter från forskningsprogrammet. På scen står representanter från det civila samhället och Sveriges fackrörelse. FairTrans parter berättar om ökad medvetenhet kring klimatfrågan. Den svenska modellen lyfts fram som gynnsam för att hitta gemensamma lösningar i omställningsprocesser. Programmets forskning visar att Sveriges medborgare önskar en kraftigare klimatpolitik. Vidare tycks möjligheten att lägga fram styrmedelspaket kunna öka acceptansen för klimatpolitiska lösningar. Efter parternas presentationer leder Mikael Karlsson ledamöter från Sveriges riksdag och Eva Alfredsson (forskare vid CCL och inom FairTrans) i ett panelsamtal om hur en rättvis klimatomställning kan genomföras. Den inspelade versionen finns att se här:
FairTrans seminarium i Almedalen om en rättvis och verksam klimatomställning.
När onsdagens seminariepunkter går mot sitt slut, arrangerar CCL ett andra seminarium om extrema klimathändelser med ledamöter från Sveriges riksdag och tjänstepersoner från Naturvårdsverket samt Svenska Kraftnät.
Utmaningarna kopplade till extrema väderhändelser och samhällsskydd blir ännu tydligare när expertmyndigheterna delar sin verklighetsbild. Riskerna Sverige står inför som följd av extrema klimathändelser handlar bland annat om matsäkerhet, tillgång till el och vatten, och tycks påverka samhällets alla funktioner. Forskningen lyfts fram som särskilt central och även tjänstepersonerna efterfrågar politiskt ledarskap och stabilitet. Det sista panelsamtalet som Mikael Karlsson modererar består av politiker från S, MP och C. Ytterligare en riksdagsledamot från L hade tackat ja men fick förhinder i sista stund. Inom oppositionen väcker frågorna om extrema klimathändelser och klimatanpassning engagemang, trots att anpassning har legat lågt på oppositionens politiska agenda. Det finns ett tydligt behov av samordning och samstämmighet både mellan olika politiska partier, centrala myndigheter och mellan lokal och nationell nivå. Politikerna är överens om vikten av att agera för att minska utsläpp och anpassa samhället utifrån ett förändrat klimat. Däremot går åsikterna isär i frågan om staten skall ha mer att säga till om på kommunnivå, eller om kommunerna bör få större frihet. Hela seminariet finns att se här:
CCL:s egna arrangemang tar slut onsdag kväll men Mikael Karlsson medverkar i flera samtal under torsdagen. Två av dessa handlar om forskning och demokrati, och arrangeras av Vetenskap & Allmänhet. Det första samtalet har titeln ”Öppnare vetenskap – en demokratisk kraft”. Det tar sig an frågor om forskning i en värld präglad av demokratisk tillbakagång, konflikter, klimatförändringar och kamp begränsade naturresurser. Mikael pratar om vetenskapens centrala roll i ljus av dessa globala utmaningar och det mediala utrymmet som ges till vetenskapsförnekande utsagor, i synnerhet kopplat till klimatförändringar.
Det nästa samtalet på Vetenskap & Allmänhets scen öppnar för att politiker på nationell nivå får ställa frågor till forskare. Mikael Karlsson får först möjlighet att prata om hur vi kan öka acceptansen för klimatpolitiska styrmedel genom bland annat styrmedelspaket och stegvis införing av mer stringenta styrmedel. Han frågas sedan ut av Liberalernas riksdagsledamot Helena Gellerman, som vill veta mer om hur vi kan skapa acceptans i klimatfrågan och få människor att inse allvaret i klimatförändringarna. Båda samtalen finns att se i sin helhet här:
Mikael Karlsson deltar i seminarium om vetenskap och demokrati i regi av Vetenskap & Allmänhet.
Seminarierna i Almedalen är över för i år men jag är hoppfull om att samtalens viktiga budskap inte försvinner lika snabbt. Det finns ett stort behov av vetenskap om problem och lösningar kopplade till klimat- och miljöomställningen. Vidare har vikten av klimatledarskap nog aldrig stått högre på agendan, åtminstone i Almedalen. Framförallt visar veckan i Visby hur broar kan byggas genom dialog mellan olika samhällsaktörer. För min del var resan till Almedalen min första. Jag hoppas att mötespunkterna och samtalsytorna bli fler och inte färre, särskilt i en samtid där behovet av dialog och förståelse är så stort.
CCL är på plats i Visby under årets upplaga av politikerveckan i Almedalen. Vi arrangerar ett flertal seminarier och samtal inom ramen för forskningsprogram som FairTrans och Navigate. Tematiken kretsar kring framtidens klimat- och miljöpolitik. Vi ställer breda frågor om hur Sverige ska kunna genomföra en rättvis omställning, vilken politik som behövs i skuggan av EU-valet samt mer specifika frågor om hur Sverige ska tackla extremväder i ett föränderligt klimat. På seminarierna diskuterar vi befintliga strategier och spanar in i framtiden med aktörer från politik, civilsamhälle, fackföreningar, myndigheter, näringsliv och forskning. Mer information om arrangemangen nedan.
Och nu då? Svensk miljöpolitik i skuggan av EU-valet
Inom forskningsprogrammet “Att navigera i det politiska landskapet: barriärer och synergier i strategier för klimat och biologisk mångfald” , kort Navigate, som finansieras av Naturvårdsverket (2022-00115) forskar vi på samtida och framtida strategier för att hantera sammanlänkade miljöproblem, framförallt utsläppsminskning och förlust av biologisk mångfald. Programmet syftar till att stärka kunskapen om hur strategier kan förbättras för att uppfylla miljömål och samtidigt undvika målkonflikter och främja synergier. Den 25 juni har vi bjudit in till rundabordssamtal för att diskutera framtidens svenska miljöpolitik i skuggan av EU-valet. Vi har bjudit in experter inom klimat- och miljöpolitik till ett samtal för att veta vad de vill se hända i politiken. Samtalet kommer användas som grund för vidare forskning i programmet.
Almedalsveckan hålls varje sommar i Almedalsparken i Visby på Gotland. Här samlas företrädare för intresseorganisationer och de svenska politiska partierna för att diskutera politik och samhällsfrågor.
Extrema klimathändelser – vilket klimatledarskap krävs?
Två seminarier arrangeras om extremväder och klimatledarskap tillsammans med Gabriele Messori, Professor i meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Klimatet förändras snabbt och extrema klimathändelser visar att det brådskar att ställa om och anpassa samhället men vilka åtgärder är mest effektiva, vilket ledarskap krävs?
Det första seminariet arrangerar vi tillsammans med Maria Ivansson från Klimatkommunerna. Vi har bjudit in politiker från fyra klimatkommuner för att diskutera lokalt klimatledarskap. Frågorna handlar om vilka utmaningarna är i respektive kommun, vilka åtgärder som planeras och vilka förbättringar som behövs.
Senare samma dag diskuterar vi extrema klimathändelser och klimatledarskap på nationell nivå med riksdagsledamöter från olika partier. Vi undrar vilken roll forskare och politiker ska ha i omställningen för att tackla extrema klimathändelser, vilka åtgärder som är effektiva samt hur begränsade resurser kan fördelas mellan insatser.
Klimatomställningen – hur gör vi den både rättvis och verksam?
Inom ramen för forskningsprogrammet FairTrans, som finansieras av Mistra, arrangerar CCL ytterligare ett seminarium i Almedalen. Temat är hur vi kan skapa en verksam och rättvis klimatpolitik för att genomföra klimatomställningen. Det finns mer och mer kunskap om hur styrmedel bör formuleras och paketeras för att klara klimatmålen, men frågan är vad styrmedelspaket bör innehålla för att uppnå en snabb och rättvis omställning. På seminariet presenteras de perspektiv och den samsyn som växer fram inom forskningsprogrammet FairTrans, som grund för en dialog mellan representanter från riksdagen, fackliga organisationer och civilsamhället.
Seminariet äger rum 26/6 kl. 10:55-11:45 på ”Stora scenen” på TCO-landet (Strandgatan 19). Länk till seminarium finns här.
Fler arrangemang kring klimatledarskap
Utöver de arrangemang vi anordnar, kommer CCL delta i ett flertal samtal och debatter som berör klimat, miljö, politik och vetenskap. Docent Mikael Karlsson kommer bland annat att medverka på följande:
CCL is hosting the international project office of the Earth System Governance network with financial support from Zennström Philanthropies and UUnicorn.
